Äntligen hos mormor och morfar

Efter en lååång bilfärd, men som faktiskt gick ganska bra, kom vi äntligen fram. Å så glad jag blev över att träffa mormor och morfar igen. Morfar tog genast mig på en prommis så jag fick sträcka på benen ordentligt, gissa om jag hade massor av studs i kroppen. Svarade du JA så har du jätterätt =)

Jag fick prata med husse på telefon, konstigt att höra hans röst i en sån liten grej. Men skönt för jag saknar honom. Matte är bra hon med men husse får man busa mer med, bita på och slicka i ansiktet. Men vet ni vad, morfar gillar lika mycket som husse när jag slickar honom i ansiktet så det gör jag ofta =) När vi skulle sova så hoppade jag upp till mormor och morfar i deras säng. Oboy vad den var fluffig och skön, där ville jag sova. Jag lade mig sedan bredvid deras säng men när jag lagt mig som skönast kommer matte och säger att jag ska med henne. Neeee.....jag hoppar upp i sängen igen, springer runt över mormor och morfar men tillslut fick jag ge med mig och följa med matte. Henne träffar jag ju varje dag så varför skulle jag sova där tänkte jag, och dessutom så var mormor och morfars säng skönare. Jag sov sedan en stund i mattes säng men hon kan ju för 17 inte ligga still (tacka vet jag husse) så jag hoppade ner på min bädd istället å sov där resten av natten. Eller sov och sov, nångång tidigt på morgonen lät nåt konstigt så jag hoppade så klart upp och skällde. Jag måste ju varna min flock. Tydligen var det bara tidningen som kom.

Jag å matte sov länge. Skönt.
Sen gick vi ut på prommis. Vi går till skogs sa matte. Jippi sa jag för det ligger en mysig skog som är rolig att springa i här intill. Å där var massa snö (det är det där vita jag berättade om i förra inlägget). Ååååå vilken lycka. Nu såg man inte stigarna som brukar vara där och matte har ju, som ni vet, inget vidare lokalsinne så jag fick gå där jag kände för och hon följde efter. Det är liksom ett berg kan man säga, så det går uppför hela tiden. Jag fick vänta på matte hela tiden för hon var så långsam. Vi kom till ett ställe där det bara var att hoppa uppför tyckte jag, men matte och fick klättra upp och halkade en massa. Hon sa hela tiden till mig att vara försiktig men det var ju hon som halkade och snubblade omkring där i snön. (Man såg ju liksom inte grenar och sånt under snön) När vi sedan skulle tillbaka hittade vi först inte nåt bra ställe för matte att gå ner på. Tillslut hitta vi igen den plats där vi gått upp på. Matte satte sig på rumpan och åkte ner. Ååå, hon var så pinsam, tjoade iiiiiiii och hon pratade typ mest hela tiden; "Oj, hoppsan, oooo". Hoppas ingen såg eller hörde oss, för hon var så där pinsam som bara mattar är ni vet. Å min matte är extra pinsam för hon verkar aldrig tänka på att folk kan höra henne när vi är ute och går. Jaja, det mysiga och härliga med promenadera överväger ju ändå hennes tjatter. Å hon är rätt bra ändå (matte´s kommentar). En sak ska jag berätta och det är att allt är extra jobbigt i snön. Extra skoj men extra jobbigt. Det är jobbigare att springa och skutta, och när man har hög fart och ska stanna så fortsätter man framåt en bit och snön den bara yr. Och när snön yr så måste man jaga den och hoppa högt. Och det kan va jobbigt, men det är så härligt att landa för då är det så mjukt. Nu är jag i alla fall trötter efter prommisen och jag måste vila lite. Men jag ser redan fram mot nästa tur i snön.

Jag ska försöka skriva lite mer här i dagarna för husse måste ju få chansen att höra om mina dagar, med mina ord och inte bara mattes.

Vi älskar dig husse! De största slickar till dig från mig. Matte hälsar också puss.

Till alla, ha det så härligt i snön. Pröva att yra upp massa snö och fånga den i munnen samtidigt som du hoppar. Det är bamsekul!

Voff voff / Lexi

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0